Den andra artikeln som jag ska titta på kommer från Upsala Nya Tidning (UNT) och handlar om en krögare som har planer på att bygga en uteservering över ån mitt i centrala Uppsala. Jag valde artikeln därför att jag blev nyfiken när jag läste rubriken ”Krog vill bygga uteservering på ån”. Frågor som ”hur ska det gå till?” och ”var och när?” fanns direkt i mitt huvud. Då var väl det första kriteriet för nyhetsvärdering uppfyllt, det jag själv reagerar på.
Nyheten intresserar många lokalt i Uppsala, ett nybygge mitt i centrum kommer att beröra alla som rör sig i staden när stadsbilden blir förändrad. Nyheten kan både upplevas positiv av dem som gärna sitter på uteserveringar och negativ av dem som vill värna om miljön i staden och inte vill ha fler störande element. Det är något som eventuellt kommer att inträffa i tidningens spridningsområde och UNT är troligtvis ensamma om nyheten som grundar sig på att ansökan om bygglov kommer att tas upp i byggnadsnämnden följande vecka. Restaurangägaren är också intervjuad i artikeln. Nyheten är aktuell i och med att beslutet ska tas inom kort och det är många som berörs, men det är inte en artikel i en serie. Denna artikel uppfyller alltså de sex första kriterierna som Andersson-Ek, Andréasson och Edwardsson har satt upp för nyhetsvärdering i boken ”Börja skriva”. Den uppfyller också kriteriet om informationsplikt/redovisning. Uppsalaborna vill så klart veta vad som är på gång i staden och centrum är ju ett område som alla besöker då och då.
Av Fichtelius (2008) kriterier fyller den, förutom ovan nämnda, kriteriet ”okänd”. Detta är ett avslöjande för allmänheten om vad som är på gång. Även kriteriet ”ovanlig” uppfylls, det finns idag inga uteserveringar på ån i Uppsala så detta skulle bli något nytt. Nyheten är också spännande i och med att den avslutas med en cliffhanger. Om det blir något av med byggplanerna får vi veta först i nästa vecka när beslut har tagits i nämnden.
fredag 13 februari 2009
Bränderna i Australien - "Det är massmord"
Den första artikeln jag har valt att titta på är en i raden av rapporteringen från bränderna i Australien. Den publicerades måndagen den 9 februari när det precis kommit fram att bränderna troligtvis är anlagda. Rubriken lyder ”Det är massmord”.
Om vi utgår från de tio punkter som Andersson-Ek, Andréasson och Edwardsson anger för nyhetsvärdering i boken ”Börja skriva” så kan vi direkt konstatera att det är en nyhet som man reagerar på. Det handlar om en naturkatastrof som drabbar många människor och dessutom så verkar det vara en eller fler människor som har satt igång det hela. Det är lätt att föreställa sig hur hemsk situationen är där nere. Nyheten intresserar många, elden drabbar alla i brandområdet i Australien, rik som fattig, ung som gammal och därmed kan alla som läser om nyheten här i Sverige också känna sig in i situationen. Det är en aktuell nyhet i och med att det är en uppföljningsartikel med en ny vinkling och det är också en verklig nyhet. Den kan också ses som viktig information om omvärlden och på så vis pricka in kriteriet om informationsplikt/redovisning. Däremot har händelsen inte inträffat i området och det är heller ingen egen nyhet eftersom alla medier rapporterade om bränderna under veckan. Just denna artikel är också generell och inte överförd på någon person och den har inte så mycket kändisstatus även om premiärministern uttalar sig.
Händelsen är ändå så dramatisk och spännande att det blir en artikel. Det är också ett kriterium som 91 % av journalistkåren bedömer som viktigt i nyhetsvärderingen (Bengt Johansson 2008). Om händelsen är sensationell och oväntad är det också en egenskap som gör att nyheten värderas högre. I denna artikel framkommer det ju att bränderna kan vara anlagda vilket ger förloppet en oväntad vändning.
Erik Fichtelius skriver i ”Nyhetsjournalistik” att en nyhet värderas högre om den är ovanlig och så här stora bränder hör ju inte till vardagen. Det är också en viktig nyhet för publiken i det att den hjälper till att tolka och förstå omvärlden. I förlängningen kan bränderna i Australien även påverka oss här. Nyheten om att branden kan vara anlagd är också en intresseväckande historia som gör läsarna nyfikna på hur det går. Artikeln blir oss svaret skyldiga och vi vill veta upplösningen. Kriteriet ”nära” uppfylls inte geografiskt, men kulturellt så står vi ganska nära Australien och det underlättar igenkänningen.
Om vi utgår från de tio punkter som Andersson-Ek, Andréasson och Edwardsson anger för nyhetsvärdering i boken ”Börja skriva” så kan vi direkt konstatera att det är en nyhet som man reagerar på. Det handlar om en naturkatastrof som drabbar många människor och dessutom så verkar det vara en eller fler människor som har satt igång det hela. Det är lätt att föreställa sig hur hemsk situationen är där nere. Nyheten intresserar många, elden drabbar alla i brandområdet i Australien, rik som fattig, ung som gammal och därmed kan alla som läser om nyheten här i Sverige också känna sig in i situationen. Det är en aktuell nyhet i och med att det är en uppföljningsartikel med en ny vinkling och det är också en verklig nyhet. Den kan också ses som viktig information om omvärlden och på så vis pricka in kriteriet om informationsplikt/redovisning. Däremot har händelsen inte inträffat i området och det är heller ingen egen nyhet eftersom alla medier rapporterade om bränderna under veckan. Just denna artikel är också generell och inte överförd på någon person och den har inte så mycket kändisstatus även om premiärministern uttalar sig.
Händelsen är ändå så dramatisk och spännande att det blir en artikel. Det är också ett kriterium som 91 % av journalistkåren bedömer som viktigt i nyhetsvärderingen (Bengt Johansson 2008). Om händelsen är sensationell och oväntad är det också en egenskap som gör att nyheten värderas högre. I denna artikel framkommer det ju att bränderna kan vara anlagda vilket ger förloppet en oväntad vändning.
Erik Fichtelius skriver i ”Nyhetsjournalistik” att en nyhet värderas högre om den är ovanlig och så här stora bränder hör ju inte till vardagen. Det är också en viktig nyhet för publiken i det att den hjälper till att tolka och förstå omvärlden. I förlängningen kan bränderna i Australien även påverka oss här. Nyheten om att branden kan vara anlagd är också en intresseväckande historia som gör läsarna nyfikna på hur det går. Artikeln blir oss svaret skyldiga och vi vill veta upplösningen. Kriteriet ”nära” uppfylls inte geografiskt, men kulturellt så står vi ganska nära Australien och det underlättar igenkänningen.
torsdag 12 februari 2009
Nyhetsvärdering
Nu är det dags att titta på varför en nyhet just har blivit en nyhet. Jag har valt en nyhet om bränderna i Australien ur DN http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=3561&a=881937 och en lokal nyhet från Upsala Nya Tidning om en krog som vill bygga en uteservering över ån http://www2.unt.se/avd/1,1826,MC=77-AV_ID=865557,00.html?from=puff I morgon kommer själva analysen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
