Bränderna i Australien - "Det är massmord"

Den första artikeln jag har valt att titta på är en i raden av rapporteringen från bränderna i Australien. Den publicerades måndagen den 9 februari när det precis kommit fram att bränderna troligtvis är anlagda. Rubriken lyder ”Det är massmord”.

Om vi utgår från de tio punkter som Andersson-Ek, Andréasson och Edwardsson anger för nyhetsvärdering i boken ”Börja skriva” så kan vi direkt konstatera att det är en nyhet som man reagerar på. Det handlar om en naturkatastrof som drabbar många människor och dessutom så verkar det vara en eller fler människor som har satt igång det hela. Det är lätt att föreställa sig hur hemsk situationen är där nere. Nyheten intresserar många, elden drabbar alla i brandområdet i Australien, rik som fattig, ung som gammal och därmed kan alla som läser om nyheten här i Sverige också känna sig in i situationen. Det är en aktuell nyhet i och med att det är en uppföljningsartikel med en ny vinkling och det är också en verklig nyhet. Den kan också ses som viktig information om omvärlden och på så vis pricka in kriteriet om informationsplikt/redovisning. Däremot har händelsen inte inträffat i området och det är heller ingen egen nyhet eftersom alla medier rapporterade om bränderna under veckan. Just denna artikel är också generell och inte överförd på någon person och den har inte så mycket kändisstatus även om premiärministern uttalar sig.

Händelsen är ändå så dramatisk och spännande att det blir en artikel. Det är också ett kriterium som 91 % av journalistkåren bedömer som viktigt i nyhetsvärderingen (Bengt Johansson 2008). Om händelsen är sensationell och oväntad är det också en egenskap som gör att nyheten värderas högre. I denna artikel framkommer det ju att bränderna kan vara anlagda vilket ger förloppet en oväntad vändning.

Erik Fichtelius skriver i ”Nyhetsjournalistik” att en nyhet värderas högre om den är ovanlig och så här stora bränder hör ju inte till vardagen. Det är också en viktig nyhet för publiken i det att den hjälper till att tolka och förstå omvärlden. I förlängningen kan bränderna i Australien även påverka oss här. Nyheten om att branden kan vara anlagd är också en intresseväckande historia som gör läsarna nyfikna på hur det går. Artikeln blir oss svaret skyldiga och vi vill veta upplösningen. Kriteriet ”nära” uppfylls inte geografiskt, men kulturellt så står vi ganska nära Australien och det underlättar igenkänningen.